Jahoppsan, då var det Alla Hjärtans Dag igen då. Firar vi det? Inte direkt, fast det har vi väl aldrig gjort under dessa 11 år. Till vilken nytta liksom? Älska och uppskatta varann ska man väl göra varje dag oavsett dag på året, eller?

Jaha nähä, annars då? Jofan, fina fisken men kallt som bara satan. ONÖDIGT KALLT!! Måtte det bli mildare till helgen bara, då väntas årets första kaninungar nämligen...!   

Vad gjorde man helgen som var då? Lördagen tillbringades på jobbet då Oskar ville ha sällskap av Per så jag hakade på och tog hela mitt pass och det sved för stunden men ack så skönt igår när man fick hela dan ledig. Lyqz & Pantera var som vanligt med och Lyqz blev överlycklig när han märkte att det inte bara var vi där...! En ny favoritmänniska i hans liv har nämligen Oskar fått äran att bli, man riktigt såg hur mycket Lyqz tyckte om honom, hängde efter honom typ hela tiden. Gjorde Pantera me så klart men hon är ju som hon är, hihi.

Runt kl.11:40 for vi hemåt, skulle få en undulat från Smedjebacken strax efter kl.12 Och vi vänta... Och vänta...Och vänta... Klockan började närma sig kl.13, Per gav upp och åkte tillbaks till jobbet och Oskar som såklart undrade vars Per tagit vägen som bara skulle vara borta en snabbis. Jag fortsatte att vänta, och vänta, och vänta...! Strax innan kl.14 började jag ge upp hoppet så jag började skriva en lapp "tyvärr kunde jag inte vänta längre eftersom jag var tvungen att gå tebax till jobbet" men precis då dyker det upp en snygg V70 på gården, 2 timmar senare än bestämt. SURT sa räven men det var bara att gilla läget!! Till slut fick jag min undulat, en liten superfin Zlatan. När de sen åkte vidare var det bara att ta Pantera och gå till jobbet igen, Lyqz var me pappsen. Eftersom jag halkat efter 2 timmar så blev det en sjukt lång dag.

(Zlatan var mycket finare än jag väntat mig då det stod "gul hane" i annonsen, men han är svår att fota men ni ser på ett ungefär hur han ser ut ialla fall)       

På lördag kväll skulle Per se på hockey. Å han tyckte att jag skulle sätta mig vid datorn och prata me Gizela eller nåt. TRÖTT som bara fan slog jag på datorn. Medans den skulle komma igång tänkte jag att jag lägger mig under täcket en stund. Jo tjena! John Blund kom på stört och tog mig med sig...! Så jag somna till en timme, skönt som bara den. Sen blev det ett SKITKLENT Melodifestivalen för vår våran del, va det nu skulle vara bra för, verkar vara lika klent varje gång numera... Ialla fall, efter det var det bara att slå av datorn, man kan ju undra varför jag slagit på den över huvetaget, hihi.

Somnar sen för kvällen, Pantera somnade mellan oss i sängen som vanligt. Men några timmar senare vaknar jag av att något knöligt låg under mina kuddar. Låg inge bra alls. Stod ut några timmar men sen fick jag nog, började känna efter vad som fanns där under och det var en liten parson russell terrier som hade parkerat under mina kuddar, haha. Letade reda på hennes nackskinn och började sen försöket att få bort henne därifrån och det gick väl sådär, hon ville nämligen ligga kvar men hon hade inget val så till slut kom hon fram och la sig på mina fötter istället. Gullungen!

Igår var vi som sagt lediga, men fanns det nåt vettigt att göra? Näääää, var så fruktansvärt kallt ute så det var bara att sitta inne och uggla. Kl.11 kom Pers kompis Magnus hit med en dvärgvädur som jag skulle få då barnen säkert tröttnat. En superfin kanin, så jag blev glader! Kl.12 åkte vi mot ICA för att köpa nåt till svärmors bil som gått sönder IGEN!! Och vad slutade det me? Jo, att våran bil är i Vansbro idag IGEN... Har redan spytt galla om det där och lite till för Gizela imorse så det är väl lika bra att sitta tyst nu... 

Hihi, kunde inte låta bli! Kaninen kom i en flyttlåda igår!! Som Gizela sa: Flyttar man så flyttar man! Hihihi.

Och här är kaninen, Tintin är född hos Cumulus Kaniner och är född 5 juni-10 så han är bara barnet än typ, bra det. Kommer ha användning av honom i min avel så detta känns himla kul! Nån utställning blir det nog också.

I helgen har jag haft jobbiga drömmar igen... Drömt om Ares...! Fast nu var han valp...!   

Jag saknar den där prinsen så det gör ont!!!! Ibland får jag sån sjuuuuukt tung ångest av bara tanken på att aldrig mer få träffa honom. Han var världens snällaste jätte, våran älskade Ares   Men vi kan trösta oss med att Ares inte är ensam, han har några syskon med sig där uppe i Hundhimlen...!

Tror jag aldrig kommer komma över det här, för så här har jag aldrig känt förut. Han var såååå speciell vårat hjärta, så jäkla speciell!!! 

Nej, nu ska jag torka tårarna och börja göra lite nytta.

Ha en bra dag alla kommenterare, resten skiter jag i som vanligt!

Kramar// SuZZie