Besökare idag: 14   

Besökare igår: 33   

Den här månaden: 128

Kommentarer idag hittills: 1   

Kommentarer igår: 3      

Idag är det ingen vanlig dag, för idag fyller nämligen min gamle trogne vän Karro år!!!     

Usch usch usch... Fick veta imorse att ytterligare en av Lyqz syskon är drabbad av den vidriga jävla sjukdomen ataxi...   Alltså är det 3 stycken som är affected nu...! En är carrier och resten otestade om jag inte snackar i nattmössan nu. Och enligt statistiken med en förälder som är carrier och en som är affected så blir 50% av valparna carrier och 50% affected...! Med 3 valpar som är affected så inbillar jag mig att det BORDE bli carrier för Lyqz "bara"...! Men varför skulle JAG ha en sån tur för!? Klart som fan han är affected ju...! Men nu har jag ännu mer ångest kan jag tala om efter att ha fått veta detta. Pratade om detta med Gizela imorse och tårarna kom när vi pratade om hur man gör OM han har skiten... Det får bara inte vara så, att han är affected, FÅR INTE!!!!! Är han mot förmodan affected så kommer jag gå under, det är en sak som är säker. Då kommer jag dö tillsammans med min hund.  

För den som missat vad den vidriga sjukdomen är för ett as så kan ni kika på den här sidan: http://www.miloswebb.com/ataxi.htm 

Det är psykiskt påfrestande att gå och vara nojjig över Lyqz, det tar hårt och jag märker på mig själv hur jag påverkas. Jag blir väldigt lätt irriterad över småsaker till exempel.

En annan sak jag känner av är att Per går och är nojjig över "sina" vildsvin,

han säger det inte rätt ut men det märks. Han har även sagt det en gång att han är orolig över att nån ska skjuta de få grisar som finns här i våra krokar.

Och skjuter nån nån av dessa grisarna, då vill inte jag vara nära Per den stunden... Så mycket kan jag säga! Han kommer bli nådigt heligt fetbesviken & förbannad, oavsett vem som skjuter de...!   

Och från och med nu kommer jag inte prata mer om "våra" grisar, har fått order om att vara tyst så nu kniper jag och hoppas att grisarna får vara i fred      

Annars då? Jofan, bara bra. Livet leker och vi går mot bättre/skönare tider. Och jag fick en tröja av min käre mormor i måndags, bara ÄLSKAR den!!

En sån fast rosa dårå    

Börjar dock bli hungrig så nu börjar det bli läge för frulle tror jag. Och efter det blir det en promenad med det bästa i mitt liv: mina hundar!! Sen kommer väl Åsa och kidsen hit.

Ja nä, det var väl allt för idag. Tjingeling hoppihopp!

Kramar// SuZZie