Tänkte jag skulle försöka blogga lite när Per ändå drog iväg precis för att JOBBA på sin SEMESTER, som vanligt...   

Jahaaaaa... Vad har hänt här sista tiden då...? Dagarna far ju bara iväg å sen kommer nya dagar, av nån anledning.

Förra fredan bestod av att fixa å dona hemma eftersom det skulle bli Kofestmarknad ute på våran väg hela lördan.

Jag, Anna-Stina & Ulrika skulle visa/sälja kaniner.

Marknadsdagen blev lyckad, fint väder & mycket folk och överraskningar. Trodde inte mina ögon när jag vänder på huvet och ser en av Pers bästa kusiner stå på våran gård...! ANKI   

Jovisst, Anki med barn hade dykt upp från Värmland, såååå KUL!

Barn ja, Olivia & Leo är två väluppfostrade ungar, måste jag säga. Å lilla Olivia, sååååå söt. Hon är lugn (här ialla fall), hon lyssnar, hon älskar djur. Kan det bli bättre?

Sprang runt en annan "okänd" unge här hos oss i lördags...! En unge som trodde hon bodde här, som trodde hon ägde våra djur. Hon skrek och hon gjorde allt som man inte ska göra, totalt ouppfostrad!!

Både jag & Anki fick säga åt henne att tagga ner och ge fan i att springa runt på våran gård och ta upp kaninungar m.m Lyssna hon? Knappt...

Såna ungar spyr jag på, ouppfostrade å som tror de äger marken de går på. USCH!!

Men annars var dagen lyckad!   

Vid 13-tiden smet jag iväg från kanineriet för att kolla på agilityuppvisningen som vanligt. På tillbakavägen såg jag nåt som jag missade på ditvägen...! Ett stånd med HUNDGREJER!! ÄNTLIGEN!!! De som hade hand om det fick allt höra hur glad jag var att de kommit dit, det där har jag väntat på i alla år!! Å de skulle komma tillbaka, men me mer grejer   

När marknaden var över hade jag lycktas få 3 kaninungar tingade. Så jag är nöjd!

När allt var undanplockat å alla kaniner var där de skulle så var det dax att sätta sig ner å andas.

När man andats klart skulle maten göras iordning för vi skulle få finbesök på kvällen.

Till slut kom herr Drougge å maten blev till slut klar. Potatisgratäng, älgfilé, sallad, vitlökssmör. Fick det bli.

Å dricka på det: Norrlands Guld m.m... Vissa andra drack Jäger...

Efter ett par timmar dök Hanna (en kusin till Per) upp också, trevligt trevligt.

Å jag vet inte hur det gick sen, han jag bor me försvann mer å mer...! Ögonen var blanka, gången var inte alltför rak...! Han hamna på muggen efter en stund... Jojo! Kvar där ute satt jag, Oskar å Hanna. Det vart kallt, vi gick in. Per syntes inte till. Hanna bestämde sig sen för att pysa vidare.

Så då var det bara jag & Oskar kvar till slut. Jaha, vad skulle vi göra då?! Skulle vi på Parken själva? Verkade så. Per låg däckad på muggen uppe... Gång på gång smög vi upp å kollade en extra gång om Per skulle me, men nääää.

Till slut får jag en bunt pengar av honom, jag fatta nada. "Här har ni" sa han. Jahaja, fatta fortfarande inget.

Jag & Oskar gick ner igen. "Vi ger honom en stund till, han kanske ändrar sig". Vi gick upp igen för hundraelfte gången men näääää! Per typ böna å bad att vi skulle gå till Parken själva. Men vi ville inte gå själva så vi gick ner igen å vänta en stund till. Klockan tickade. Den blev 00:00...

Vi gick upp igen efter en stund, eller ja, jag gick upp. Oskar fastna ute på gården me sin mobil.

Per böna å bad igen att vi skulle gå själva...

Så jag gick ut. Men Oskar satt i telefon me sin tjej. Så jag satt å rulla tummarna ett tag. Å ett tag till. Slutade med att jag fick prata me Oskars tjej, prata "vett" med henne. Allt sluta me frid och fröjd å jag & Oskar kunde återgå till övertalningen.

Men näääää! Det var verkligen kört för spyende Per. Så Oskar lovade att vara min livvakt på Parken, inte lämna mig för en sekund.

Men vi tänkte att vi ger Per EN chans till så vi gick ut å satte oss och prata en stund, jag & Oskar.

Klockan drog iväg. Den var nu typ 02:10. Parken stängde kl.02:00

Inge Parken i år heller alltså...

Jag gick upp, lyckades få Per i sängen. Sen var det dax att natta Oskar, som blev kvar här. Han fick ta skinnsoffan nere, men han skulle prompt ligga på själva soffan å inte bäddsoffan. Så han fick väl det då.

Så det var den lördagen det. Vaknade på söndag morgon, me världens ångest. Mådde inte helt hundra å visste att jag skulle jobba... Men den som mådde sämst var nog ändå Per, hihi.

Efter 12 nån gång körde vi hem Oskar. Per var tvungen att stanna efter väg för att spy, men han spydde aldrig. Däremot spydde han tydligen när vi kom hem från Mockfjärd...! Klenis! Haha!

Seg var man den söndan, usch! Men det var nog bara för att man visste vad som väntade... JOBBA! Fy fan i helvete vad det tog emot!!

Det tog emot så in i helvete att vi la oss en stund å sov. En stund blev några timmar...

Vid 16:40 började jag jobba, ååååååå va tungt!   

När man jobbat klart var man huxflux väldigt pigg igen!?   

Sen hade vi måndagen. Tror vi tog det rätt lugnt den dagen, fixade lite hemma tror jag? Vid 16-tiden kom Oskar hit på en fika efter att han jobbat. Några timmar senare åkte han. Vi åkte till skogs för att fixa me en viltåker.

Sen kom tisdagen. Den var skittråkig. En sån där rulla-tummarna-dag! Klent väder å bara jävligt tråkigt!

Å så kom gårdagen dårå. Den tillbringade vi i Borlänge. Men på förmiddan fick jag ett sms som gjorde hela dagen...! "Måste bara säga att du och Per är fan några av de snällaste & trevligaste personer jag träffat :) " Fick det av våran "adoptivson" Oskar   När vi kom hem från Borlänge satt... OSKAR å väntade på oss här hemma.   

Oskar i bilen å Per brevid, Piff & Puff.

Oskar ja... Jäkla gullunge! Man kan inte göra annat än tycka om honom! Alltid glad & sprallig! När han började jobba på vårat jobb i höstas igen blev Per superglad, å jag förstår honom. Jag är glad att Per har hittat en sån som Oskar!! Han må bara vara (snart) 21 år, men han är mogen för sin ålder, han är SNÄLL å han är VETTIG. Han är helt enkelt en jäkla bra kille!! Å så fick jag det där sms:et igår å det bara värmde, åååååå    Så vi har pratat om att adoptera honom, hihi.

Å nu sitter jag här, dagen efter gårdagen dårå. Per är å jobbar alltså... Skulle väl komma hem till kl.22-23 nån gång... Tror jag ska fixa något "tillfälligt fel" på en viss Aino när han kommer hem...

Å nu har jag bloggat å jag vet inte om jag har så mycket mer att skriva om? Ska väl ut och kolla så alla rexungarna är kvar där de ska vara. Tror jag ska äta nåt också. Å sen vette fan vad jag ska göra...

Man kanske lika gärna skulle gå å lägga sig för dagen. Fast 16:30 kanske är lite väl tidigt... Äh, får väl se vad man hittar på.

Ha en fortsatt bra dag kära kommenterare!

Kramar// SuZZie