Jaa nää, fick sätta mig ner å försöka blogga lite medans Per drog iväg för att jaga nyss. Både den ena å den andra börjar pika mig nu, vet inte vad de menar men de jiddrar nåt om att bloggen börjar kännas torr   

Ja jo, var väl ett tag sen jag blogga sist, skäms skäms.

Jaha, vad har hänt då? Bra fråga, har ju glömt mer än hälften...

Vi har ialla fall varit till Rimbo bland annat. Men fästingplågan blev för stor för mitt psyke, hade fan mardrömmar om de små asen till å me. Vakna av att jag tänkte väcka Per för att han skulle kolla en fästing på Panteras ben, men hon hade ju ingen just där för jag drömde ju bara...! Sen lyckades man somna igen, å sen var fästingdrömmarna igång IGEN. Å så höll det på!

Men annars hade vi trevligt!   

Men min så kallade bror förstörde stämningen lite... Så jäkla tråkigt hur han förändrades totalt efter allt me graviditeten, barn, bröllop å allt... Han vart en helt annan människa... Å jag är inte ensam om att tycka det... Blir jag som honom å behandlar mitt kött å blod på samma sätt som han gjort OM vi får för oss att skaffa människobarn eller gifta oss eller nåt så hoppas jag att nån skjuter mig direkt! Jag vill inte sjunka lika lågt som han gjort! Punkt och slut, som Gurkan sa.

Åter till det jag prata om tidigare: Rimbo!   

Älskade älskade Rimbo   På lördag morgon tog jag hundarna å gick en sväng, en sväng som jag alltid gick med min farfar å hans hund... Den svängen har jag inte gått sen han levde, å han dog 19 aug 2003...   

Så det var lite småjobbigt att gå där nu igen, fy fan vad jag saknar gamla tiden ibland. När alla var samlade i Rimbo! Å jag saknar farfar så jag tror jag spricker snart, tårarna rinner för fullt bara nu när jag skriver om honom, kommer ihåg den där jävla dan som om det var igår å det gör så jävla ont!! Han var verkligen speciell, han var alltid så go och glad. Kommer ihåg sista gången jag träffade honom, i Rimbo, då var han extra kramig av sig...! Visste han...?

Nä för fan, det är tungt, jävligt tungt. Men jag vet att bara jag är klar med mitt liv så kommer jag få vara med honom igen   

Nä, torka tårarna å prata om nå annat tror jag...    

Om nåt som gör en glad kanske? Bonnie till exempel!

Vem är då Bonnie...? Jo, det är en hund vi är hundvakt åt, en amstaffblandning på 7 månader. Världens skyggaste men när man kommer henne inpå livet så blir hon världens mysigaste hund å man kan bara älska henne   

JAG har fått komma nära henne...! Känner mig så glad å jag tror hon känner det. Går jag å pinkar så blir hon lite orolig men när jag kommer tebax så blir hon superglad. Är jag själv med henne så är hon en annan hund, säkert hennes riktiga jag. Varm, mysig å glad! Tar jag på henne så njuter hon! Men så har vi Per, han har inte riktigt samma tur för hon är extra rädd för män... Men jag tror hon är på gång, hoppas det ialla fall.

Hon kom hit igår vid 12 på dan. Så fort ägarn Lisa åkte så blev hon nervös, hon är en extrem mammagris. Men jag märkte att hon tydde sig till mig mer å mer. På kvällen kom Bengt-Erik & Åsa hit, det tyckte hon var jobbigt.

Men senare på kvällen när alla, inklusive Per, åkte härifrån så vart hon en helt annan hund. Hon lekte med mig å jag fick ta på henne riktigt. När han kom hem drog hon sig tillbaka lite, jag kunde göra vad jag ville utan att hon brydde sig men vart skitnervös om Per rörde sig.

Idag har hon tytt sig till mig ännu mer. Hon sov med mig nere i soffan idag också å i skrivande stund ligger hon bakom min rygg å sover.

Hon drar inte i koppel ute å bryr sig inte om andra hundar när man är ute å går. Hon låter knappt nånting. Hon funkar skitbra ihop med katter, kaniner m.m Hon är bara såååå skön, om man får lära känna henne.

Hon funkar bra med (speciellt) Lyqz å Izon. Pantera tycker inte riktigt att denna bruden har nåt här att göra, det är HENNES bröder å HENNES mammsen å pappsen. Men Bonnie vill inget illa å det inser nog Pantera snart.

Bonnie ska stanna till på söndag. Kommer garanterat sakna henne när hon åker... Önskar faktiskt att hon var en dryg hund som man bara spydde på men näääää.   

Sådär ser hon ut    

Men hon är helt klart finare i verkligheten än på bilderna, den saken är säker.

Nä, om jag skulle avsluta här kanske, Per kommer väl när som helst å då blir det en långis me hundarna som vanligt.

Men nu "vattnade" jag bloggen liiiite ialla fall, mer uppdatering + bilder på ditten å datten kommer senare.

Ha det bäst kära kommenterare!

Kramar// SuZZie

 

Lotta

4 augusti 2011 10:13

Men ÄNTLIGEN Suzzie!!!

Gud vad fin hon är lilla tjejen, rödnäsa också <3

Ser framimot fler inlägg ;)

Kramar <3

http://lotta1990.blogg.se

 

Sara

4 augusti 2011 13:03

Yeaah!! ÄNTLIGEN!!
Var verkligen på tiden..

Dock verkligen synd om de som skett med din bror. Inte något vidare alls :(
Kämpa på med allt o stötta varandra! <3

Åååh vilken sötnos henne hade man gärna pussat mer än en gäng :)

http://lunaqueen.blogg.se

 

gizela Heqathes

4 augusti 2011 14:30

säger samma...ÄNTLIGEN!!! fan fästingarna hade du kunnat avstå ifrån att prata om,fyfan de e så vidriga.....skönt att vi inte har några här uppe...vattna hundarna lite så de svalkas av,går inte att vara ute....långis ikväll blir det...fyfan för värmen bläe o usch...kraaam

http://www.heqathes.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggtorka Deluxe. Eller har jag det? Facebook har fått agera blogg sista månaderna. Har fått mer respons där än vad jag någonsin fått här så därför har det väl blitt som det blitt. Får se om jag lägger ner bloggen, eller hur jag gör. ...

Mitt liv... Det suger just nu... Rätt hårt... Man kanske kan säga att jag är nere i en rätt djup svacka nu... Vet varken ut eller in... Vill inte prata om det... Vill prata om det... Men kan inte... Vet inte vad jag vill... Vet inte vad jag kän...