Per & Oskar for just iväg för att skjuta in lite bössor så jag passar på att blogga lite. Vissa undrar om man gått upp i rök   

När Per är hemma blir det knappt att man ens slår på datorn, det är förklaringen till det "mystiska försvinnandet".

Vad har hänt här då? Inte mycket direkt. I fredags var vi till Falun för att hämta svärmor som hamnade på lasarettet. När hon var upplockad åkte vi till en jaktbutik där i Falun. Å efter det till Djurmagazinet i Falun. Å när vi var klara där åkte vi vidare till Borlänge och apoteket.

När vi kom hem från Falun blev det middag typ. Å efter det åkte vi till Mockfjärd för att hälsa på hos Sofia & Roger eftersom jag ska vara kaninvakt från å med ikväll till fredag kväll. Pantera fick även busa med deras jack russell Rocky, först gick det bra men sen fick hon pisk... "Fel" ett: Rocky låter när han leker, lekmorrar liksom. Det är inte Pantera van vid, så redan där blev hon osäker såg man. Men det funkade bra ändå, först. Sen vet jag inte riktigt vad som hände, Rocky blev lack ialla fall å Pantera tog det säkra före det osäkra å gav tebax å ett slagsmål var ett faktum. Men det var inget allvarligt så, mest hugg i vädret. Men vi särade på de ialla fall! Sen var det färdiglekt för den gången.

När vi kom hem från Mockfjärd var Pantera konstig... Svansen hängde rakt ner, min första tanke var svansförlamning (också kallat vattensvans).

Lördagen bestod av att första jobba. Å va hände sen då...? Tänker! Inte så mycket tror jag. Våran prinsessa Pantera fyllde ju 1 år i lördags!!   Blev till att göra en tårta, en megastor jäkel pga att de inte hade nån tårtbotten på affärn så jag gjorde egna. Tårtan äter vi på än idag...!

Lilla sessan var 13 veckor när hon kom till oss   

Å nu är våran sessa redan 1 år, tiden går såååå fort! Våran älskade lilla GLADA skitunge   

Panteras svans hängde fortfarande i lördags...! Jag slog på datorn å började googla runt, allt stämde in på vattensvans så det blev värme och vila för hennes del. Har aldrig någonsin haft en hund med denna åkomma förut så detta var nytt.

Söndag. Panteras svans hängde fortfarande, men tendens till att vilja börja bära den igen. Men hon orkade inte riktigt hela vägen.

På kvällen for vi till skogs för att kolla efter djur. Åkte hemifrån vid 20-tiden å kom hem vid 23-tiden. Vad såg vi...? 2 älgar å 2 ankor, jippi...

Idag hänger Rosa Panterns svans än men det är helt klart bättre mot igår, hon har den högt buren mer å mer. Ska ringa å boka tid för hennes 1 års vaccinering imorrn å då tänkte jag att de ska få kolla hennes svans också, för säkerhets skull.

Ja, det var väl lite av det som hänt här.

Om nåt tag ska vi till Lindesberg, vi å Oskar som det ser ut nu. En resa till Norrland skulle sitta fint också. Å så skulle vi ha varit till Rimbo. Får se om vi hinner me allt dessa 3 veckor...?   

Gizela å Thomas måste vi träffa snart också, alldeles för länge sen sist. Å ny familjemedlem har de fått igen också som man bara måste få se, en liten nakenfishund, såååå SÖT. Undrar hur Lyqz skulle reagera på en sån rackare...?! "Ååååå vilken stoooor kaninunge, den bara måste jag slicka i röva"   

Nä, ut till kaninerna kanske. Får se när pojkarna kommer hem.

Ha en fortsatt bra dag kära kommenterare!

Kramar// SuZZie

Tänkte jag skulle försöka blogga lite när Per ändå drog iväg precis för att JOBBA på sin SEMESTER, som vanligt...   

Jahaaaaa... Vad har hänt här sista tiden då...? Dagarna far ju bara iväg å sen kommer nya dagar, av nån anledning.

Förra fredan bestod av att fixa å dona hemma eftersom det skulle bli Kofestmarknad ute på våran väg hela lördan.

Jag, Anna-Stina & Ulrika skulle visa/sälja kaniner.

Marknadsdagen blev lyckad, fint väder & mycket folk och överraskningar. Trodde inte mina ögon när jag vänder på huvet och ser en av Pers bästa kusiner stå på våran gård...! ANKI   

Jovisst, Anki med barn hade dykt upp från Värmland, såååå KUL!

Barn ja, Olivia & Leo är två väluppfostrade ungar, måste jag säga. Å lilla Olivia, sååååå söt. Hon är lugn (här ialla fall), hon lyssnar, hon älskar djur. Kan det bli bättre?

Sprang runt en annan "okänd" unge här hos oss i lördags...! En unge som trodde hon bodde här, som trodde hon ägde våra djur. Hon skrek och hon gjorde allt som man inte ska göra, totalt ouppfostrad!!

Både jag & Anki fick säga åt henne att tagga ner och ge fan i att springa runt på våran gård och ta upp kaninungar m.m Lyssna hon? Knappt...

Såna ungar spyr jag på, ouppfostrade å som tror de äger marken de går på. USCH!!

Men annars var dagen lyckad!   

Vid 13-tiden smet jag iväg från kanineriet för att kolla på agilityuppvisningen som vanligt. På tillbakavägen såg jag nåt som jag missade på ditvägen...! Ett stånd med HUNDGREJER!! ÄNTLIGEN!!! De som hade hand om det fick allt höra hur glad jag var att de kommit dit, det där har jag väntat på i alla år!! Å de skulle komma tillbaka, men me mer grejer   

När marknaden var över hade jag lycktas få 3 kaninungar tingade. Så jag är nöjd!

När allt var undanplockat å alla kaniner var där de skulle så var det dax att sätta sig ner å andas.

När man andats klart skulle maten göras iordning för vi skulle få finbesök på kvällen.

Till slut kom herr Drougge å maten blev till slut klar. Potatisgratäng, älgfilé, sallad, vitlökssmör. Fick det bli.

Å dricka på det: Norrlands Guld m.m... Vissa andra drack Jäger...

Efter ett par timmar dök Hanna (en kusin till Per) upp också, trevligt trevligt.

Å jag vet inte hur det gick sen, han jag bor me försvann mer å mer...! Ögonen var blanka, gången var inte alltför rak...! Han hamna på muggen efter en stund... Jojo! Kvar där ute satt jag, Oskar å Hanna. Det vart kallt, vi gick in. Per syntes inte till. Hanna bestämde sig sen för att pysa vidare.

Så då var det bara jag & Oskar kvar till slut. Jaha, vad skulle vi göra då?! Skulle vi på Parken själva? Verkade så. Per låg däckad på muggen uppe... Gång på gång smög vi upp å kollade en extra gång om Per skulle me, men nääää.

Till slut får jag en bunt pengar av honom, jag fatta nada. "Här har ni" sa han. Jahaja, fatta fortfarande inget.

Jag & Oskar gick ner igen. "Vi ger honom en stund till, han kanske ändrar sig". Vi gick upp igen för hundraelfte gången men näääää! Per typ böna å bad att vi skulle gå till Parken själva. Men vi ville inte gå själva så vi gick ner igen å vänta en stund till. Klockan tickade. Den blev 00:00...

Vi gick upp igen efter en stund, eller ja, jag gick upp. Oskar fastna ute på gården me sin mobil.

Per böna å bad igen att vi skulle gå själva...

Så jag gick ut. Men Oskar satt i telefon me sin tjej. Så jag satt å rulla tummarna ett tag. Å ett tag till. Slutade med att jag fick prata me Oskars tjej, prata "vett" med henne. Allt sluta me frid och fröjd å jag & Oskar kunde återgå till övertalningen.

Men näääää! Det var verkligen kört för spyende Per. Så Oskar lovade att vara min livvakt på Parken, inte lämna mig för en sekund.

Men vi tänkte att vi ger Per EN chans till så vi gick ut å satte oss och prata en stund, jag & Oskar.

Klockan drog iväg. Den var nu typ 02:10. Parken stängde kl.02:00

Inge Parken i år heller alltså...

Jag gick upp, lyckades få Per i sängen. Sen var det dax att natta Oskar, som blev kvar här. Han fick ta skinnsoffan nere, men han skulle prompt ligga på själva soffan å inte bäddsoffan. Så han fick väl det då.

Så det var den lördagen det. Vaknade på söndag morgon, me världens ångest. Mådde inte helt hundra å visste att jag skulle jobba... Men den som mådde sämst var nog ändå Per, hihi.

Efter 12 nån gång körde vi hem Oskar. Per var tvungen att stanna efter väg för att spy, men han spydde aldrig. Däremot spydde han tydligen när vi kom hem från Mockfjärd...! Klenis! Haha!

Seg var man den söndan, usch! Men det var nog bara för att man visste vad som väntade... JOBBA! Fy fan i helvete vad det tog emot!!

Det tog emot så in i helvete att vi la oss en stund å sov. En stund blev några timmar...

Vid 16:40 började jag jobba, ååååååå va tungt!   

När man jobbat klart var man huxflux väldigt pigg igen!?   

Sen hade vi måndagen. Tror vi tog det rätt lugnt den dagen, fixade lite hemma tror jag? Vid 16-tiden kom Oskar hit på en fika efter att han jobbat. Några timmar senare åkte han. Vi åkte till skogs för att fixa me en viltåker.

Sen kom tisdagen. Den var skittråkig. En sån där rulla-tummarna-dag! Klent väder å bara jävligt tråkigt!

Å så kom gårdagen dårå. Den tillbringade vi i Borlänge. Men på förmiddan fick jag ett sms som gjorde hela dagen...! "Måste bara säga att du och Per är fan några av de snällaste & trevligaste personer jag träffat :) " Fick det av våran "adoptivson" Oskar   När vi kom hem från Borlänge satt... OSKAR å väntade på oss här hemma.   

Oskar i bilen å Per brevid, Piff & Puff.

Oskar ja... Jäkla gullunge! Man kan inte göra annat än tycka om honom! Alltid glad & sprallig! När han började jobba på vårat jobb i höstas igen blev Per superglad, å jag förstår honom. Jag är glad att Per har hittat en sån som Oskar!! Han må bara vara (snart) 21 år, men han är mogen för sin ålder, han är SNÄLL å han är VETTIG. Han är helt enkelt en jäkla bra kille!! Å så fick jag det där sms:et igår å det bara värmde, åååååå    Så vi har pratat om att adoptera honom, hihi.

Å nu sitter jag här, dagen efter gårdagen dårå. Per är å jobbar alltså... Skulle väl komma hem till kl.22-23 nån gång... Tror jag ska fixa något "tillfälligt fel" på en viss Aino när han kommer hem...

Å nu har jag bloggat å jag vet inte om jag har så mycket mer att skriva om? Ska väl ut och kolla så alla rexungarna är kvar där de ska vara. Tror jag ska äta nåt också. Å sen vette fan vad jag ska göra...

Man kanske lika gärna skulle gå å lägga sig för dagen. Fast 16:30 kanske är lite väl tidigt... Äh, får väl se vad man hittar på.

Ha en fortsatt bra dag kära kommenterare!

Kramar// SuZZie

Tjabba tjena!

Tror jag stryper en viss vit zebrafink snart, hon börjar bli liiiite tjatig med sin enformiga melodi. Tur för henne att hon är så söt   

Jaja, annars då? Trött hela tiden och ingen ork till nånting, men annars är det okej.

I fredags kväll innan jag lånade ut kameran (första å sista gången, det var som Ingrid sa när jag träffade henne utanför ICA "att låna ut kameran för Dig är som att hugga av Dig ena benet" å det stämmer verkligen! Så det gör jag inte om, stämningen blev inge vidare här hemma när jag gick å längtade efter min kamera. Man inser inte vad man har förrän man förlorar det!) så var vi iväg och skulle simträna Pantera

Gick väl sådär... Kommer hon nån gång lära sig att simma riktigt...?   

Per hade hand om kameran:

Hemma innan vi åkte.

MEN stundvis KAN hon faktiskt simma riktigt...! Men hon verkar föredra plaskvarianten...

(Den bjussar jag på...!) Pantera är på väg ut för "forsen", därav minen.

Sen var det dax för älskade pansargrisen att simma lite.

Sen var det dax att bege sig hemåt, DYNGSUR å jävlig.

Sen har det väl inte hänt så mycket mer tror jag.

Vi har fiskat. Varit till skogs. Jobbat. Varit till Borlänge igen.

Snart borde man ta tag i huset också, rajraj väntas till helgen. Markand på våran väg på lördagen å till kvällen blir det grillning här hos oss för att sen bege oss till Parken. Är det tänkt.

Vart inge Parken förra året... Pga Ares & Lyqz...

Igår kväll fick jag en sån där "Ares-Panikångest-Attack" när vi åkte till stället där Aset tuggade sönder honom... Allt spelades upp i mitt huve igen, jag kände ångesten, ilskan, rädslan, hatet, sorgen. Ja precis allt kom tebax igen... Till å me stunden då vi var till veterinären med honom allra sista gången spelades upp i mitt huve...

Tänker, pratar eller skriver jag om honom så får jag kämpa bort tårarna som bara vill sprängas fram än idag, det gör så jävla fruktansvärt ont att han inte finns mer, att allt blev som det blev. Jag saknar honom så hjärtat sprängs snart.   

Det känns inte lättare trots att det precis idag är 8 månader sen han lämnade oss.   

Än idag kan jag gå å lukta på hans halsband för att känna hans lukt...

Jag saknar min hund så jävla mycket så det går inte ens att beskriva med ord så varför ens försöka?

Kommer aldrig glömma dagen då mamma fixade så han kom hem till oss, det var som en saga, så overkligt!

Han var sötast av de alla, såååå fin, våran prins   

Hans ögon var de snällaste man kunde hitta   

Sen kom tiden som skulle förändra våra liv för alltid...

Tack å lov rörde Lyqz aldrig den stocken...!

Det som hänt Ares har satt sig djupt inom mig. Jag överbeskyddar numera våra hundar mot andra hundar.

Känner jag att jag inte kan lita på en okänd hund till 210% så får våra hundar inte träffa den hunden.

Å jag vet att min osäkerhet förs över på hundarna, men jag kan inte rå för att jag känner som jag gör. Jag vill helt enkelt aldrig mer se nån av våra hundar bli söndertuggad.

Nu tar jag hellre det säkra före det osäkra, för våra hundars skull!

Kommer aldrig förlåta mig själv för att jag lät den dogo canariotiken komma in i vårat hem, aldrig någonsin! Hatar mig själv för att jag tog hem henne!

Jag har lärt mig några läxor genom att ha haft Ares i mitt liv.

Den tunga vägen...

Men han fick mig även att älska rasen, å jag skulle faktiskt vilja ha en DC igen. Eller vill jag verkligen det? Jag vill ju bara ha MIN ARES tillbaka...!

Däremot vill jag ha en stor hund igen, det vill jag. Jag saknar det stora liksom. Men det blir inte idag, Det blir inte imorrn. Det blir inte nästa vecka. Det blir när jag är redo. Å blir jag nånsin redo? Jag vet inte.

Jag vet bara att det här gör så sjukt ONT än. Så fruktansvärt jävla ONT.

Ares, jag kommer alltid att älska & sakna Dig. Ingen kommer någonsin kunna ta Din plats från mitt hjärta. Önskar så att jag fick krama om Dig hårt en sista gång, bara en sista gång...         

Näe... Ta tag i huset var det... Orka...

Ha en fortsatt bra dag kära kommenterare!

Kramar// SuZZie

Har hållt på me det här inlägget sen i tisdags, men mitt i alltihopa bara tappar jag lusten... Så nu försöker jag en sista gång att få iväg det.

Jahajoho... Å bilen går bra? Ja för fan! Spinner som en tiger å går som en klocka & nytvättad.    Fan vad jag älskar våran bil!!!

Förra torsdan for vi till mamma å pappa å farbror Pautrique i Härnösand.   

Men först mellanlandade vi i Edsbyn (som vanligt). Skulle dumpa av lite fåglar. Blev även en snabb fika   Så jäkla mysigt att vara hos världens bästa Gizela & Thomas, man känner sig alltid välkommen och alla är så mysiga. En av barna tog hand om min mormor, visade runt och pratade med henne. Respekt! Hur många barn gör sånt självmant liksom?!

Vart som sagt en snabb fika   å sen var det dax att puttra vidare.

Vi hade med oss en överraskning till mamma...! En överraskning som pappa kommit på...! Mormor skulle följa me! Mamma visste alltså inte om det.

Innan vi närmar oss sms:ar jag pappa å skriver typ "Vi är snart där, ta me mamma å kom ut så ni får titta på våran nakenhundsvalp vi fick med oss från Gizela" och mamma hade genast börjat ana ugglor i mossen å trodde först att denna "nakenhund" var en kompis till mig, typ min barndomskompis Karro, hihi. Men nä, hon hittade inga ledtrådar på Facebook...! Så det kanske var en nakenhund trots allt...? Men nä, nå sånt skulle vi aldrig skaffa oss.

Vi svänger in på gården. Å då får vi oss en överraskning!! Min ena farbror var där    Jag förstod att han skulle komma men trodde att han skulle komma på fredagen. Så det var jäkla kul!

Kramkalas! Å sen sa jag åt mamma att öppna dörren å titta på valpen, hon smyger fram till bilen men "nakenhunden" öppnar dörren själv å där tror jag mamma blev lite byxis för hon hoppade en halvmeter bak, hihi. "Duktig valp som kan öppna bildörrar typ", hihi.

När allt lugnat sig fick jag & Per lite egentid med farbror Pautrique i pappas husvagn, Pautriques tillfälliga boplats under helgen.

Blev en mugg vin/läsk till mig och en Norrlands Guld till Per & Pautrique. Å sen tillhörande prat dårå, hihi.

När vi pratat klart begav vi oss till huset.

Mamma skulle jobba fredagen så det vart sängen rätt fort, runt 00:30.

Men jag började på att tokfrysa där i sängen    Jag låg mer PÅ Per än brevid för att få värme men näää. Jag hackade tänder å skakade som ett asplöv. I några timmar! Sen tog jag Pers täcke å la över mitt å då vart det genast för varmt istället. Det blev en vaken natt... Jag låg å väntade på att mammas väckarklocka skulle ringa, å jag vänta å vänta å vänta. Å min mobil låg nere i köket så nån koll på klockan hade man inte. Den skulle ringa 04:30.

Nu måste väl klockan ändå vara typ 7? Har mamma försovit sig?? Men då hör jag plötsligt livstecken! ÄNTLIGEN fick jag kliva ur sängen!

Kommer ner, jaha, klockan var typ 05:00.

Blev till att rulla tummarna, bara jag, mamma å pappa vakna. Sen kom mormor upp vid 05: 30 typ å påstod att hon var utvilad, hon som annars sover till 9-11 liksom, hihi. Mamma for till jobbet vid 06:00 å sen blev det dött.

Klockan gick sakta (för en gångs skull). Den skulle bli runt 9 så jag å Per kunde åka in till Härnösand å handla lite. Typ glutenfritt till mormor.

Vid Coop i Härnösand stod en bil brevid oss, med en hund i. Var det några rutor nere eller så? Nej nej! När vi kommer ut ser jag en bil, med en bur med en hund i. Några rutor eller skuff öppen? Nej nej. Jag säger rätt högt att "det är då faan att folk inte kan dra ner några rutor ens, fast det är mulet å morgon så var solen nära att tränga fram= blir alltså jäkligt varmt i bilen!" Framför oss går ett par människor, visade sig vara de som stod brevid våran bil (å vår bil hade som vanligt nervevade rutor  OCH öppen skuff!), hon tittade lite försiktigt på mig å skämdes nog en aning. BRA det!

Två timmar senare var vi hemma igen, då gick klockan sakta igen eftersom man ville ha hem mamma.

Mamma kom hem till slut. SKÖNT!

Vart mat, midsommarmat! Åååååå så GOTT!!! Pappa å Per hade rökt MASSA räkor också, satan va GOTT! De hade jag saknat!!!

Pantera fick även prova på att åka fyrhjuling för första gången i sitt liv den dagen! Hon fick även testa att springa lös brevid, men det gick sämre eftersom hon mer eller mindre slickade framhjulen.

Så hon fick nöja sig med att sitta PÅ hjulingen dårå, men hon klgade inte, hon såg ut som en sån där riktig MC-hund som aldrig gjort annat, hihi.   

På lördagskvällen tog vi en tur på hjulingen. Per, jag & Pantera. Upp till bergen på älgsafari. Jag hade verkligen inga förhoppningar om att få se nåt... MEN det gjorde vi!

"HÖPP, där är en älg!" utbrister Per och vänder hjulingen, precis då kommer en bil från ingenstans. Vi åker upp mot grustaget.

Rätt som det är så står en katt mitt i vägen. KATT!? Det där var ingen katt, det var ju för fan en grävling!! Pantera såg den å vart helt galen å skulle av hjulingen för allt i världen men jag blåhöll henne. Grävlingen står först å tittar på oss, typ 5 meter från hjulingen, eller nåt sånt. Nära var det då ialla fall. Sen springer den in mot skogen å då blev Pantera ännu mer galen.

Vi kör vidare mot hygget. Där travar två älgar, två oxar. Jag håller Panteras huve för att visa henne men hon bara vred sina ögon åt annat håll. Tjupp så kom en duvfan, å DEN ser hon så klart men två stora älgar missar hon...!

Huxflux ser vi en till älg!

Vi vänder sen å åker vägen vi tänkte åka först. Kommer till vändplanen, Per åker in på en skogsmaskinsväg, ställer sen hjulingen å tar med sig Pantera å går så långt att jag nu inte längre ser de...

Kvar sitter jag... Ensam... Bara väntar på att Norrlandsbjörnen ska komma å ta mig. Det börjar regna! Rätt som det är så ser jag något springa förbi i ögonvrån...!

Jag vrider på huvet - en mus...!

Jaja, bättre än en björn ialla fall, hihi.

Sen hör jag grus röra sig bakom mig...! Vafan nudå...?

Jaha, en pickis... Å här sitter jag... Ur bilen kliver två gubbar. Jag låtsas som att det regnar, eller ja, behövde inte låtsas eftersom det regnade rätt bra på riktigt, hihi.

Kändes som hundra år men till slut kommer Per & Pantera tebax. Pantera kom som ett skott, hoppade upp på hjulingen å väntade på Per.

Vi åker sen ut på vändplanen, pickisen stod kvar...! Vi ställde oss brevid den å får höra "Jaha, var det ni, vi trodde det var Lasse som var ute på nåt, hahahoho" å jag förstod redan innan att de skulle tro att det var pappa, hihi.

När vi pratat klart åkte vi hemåt, regnet slog som spikar mot fejset. Kallt värre!

Väl hemma var bara mamma å mormor vakna. Blev sängen rätt snabbt å sen var söndagen ett faktum...

Ångest!!

Det enda man kan glädja sig åt när man ska hem är att man vissa gånger ska till Gizela & Thomas. Det lättar liksom upp stämningen.

Innan vi skulle lämna mamma å pappa vart det kramkalas å då fick jag se något sött...! Pappa å Per kramade varann lite lätt   

Mamma missade kramen men nån repris fick vi aldrig...

Vi stannade till hemma hos Pautrique på hemvägen, skulle visa mormor hur han bodde. Trevligt värre!

Å sen vidare till Edsbyn. Å där blev det bara en snabbvisit, hämtade upp två kaniner.

En gotlandshona!

En rexhane!

Å sen plattan i mattan (så gott det gick pga alla söndagsåkare) så vi fick komma hem nån gång.

Väl hemma fick man en tråkig överraskning, en hermelinunge var klen. Alldeles ledlös, så den fick Per ta bort...

Hermelinen Melodies ungar hade öppnat ögonen å såg nu ut som små minikaniner, såååå söta. Var vi borta SÅ länge...?

Gräset såg/ser ut som en djungel...

Men solen skiner å livet leker.

På måndag kväll åkte vi till Borlänge, jag köpte mig en ny mobil:

Jag är supernöjd, faktiskt. Var inte det jag tänkt mig, ville nämligen ha en Sony Ericsson Xperia X8 men den var jätteslut å det som var mest likt en sån var denna så då tog jag den. Fast grå/svart.

På tisdag kväll for vi till Insjön/Rättvik. Shoppa lite på Clas Ohlson i Insjön innan det var dax att åka till Rättvik å hälsa på ett kompisar från Norrtälje som hade hyrt stuga.

Igår blev det en "hemmadag". Vi var ialla fall kvar i byn. Men på kvällskvisten ringde Åsa å fråga om vi ville komma till Närsen å bada hundarna. Blev till att fika fort hos mormor, åka å handla, beställa thaimat å sen badet.

Det blev Panteras första riktiga simtur. Jävlar i havet va hon plaska. Hon har inte kommit på tekniken än. Men hon är ialla fall inte rädd för vatten, det är huvudsaken. Men nästa gång måste kameran me, egentligen borde man filma också. Man fick sig ett gott skratt, hihi.

Men en flytväst ska införskaffas till Pantera, egentligen till allihopa men en i taget. De simmar bättre då, använder kroppen på ett bättre sätt. Å så slipper de drunkna om de skulle få för sig något sådant.

Igår när vi kom hem från badet/hundklubben så skulle vi riva gräs till kaninerna. Å då hör jag plötsligt Per säga "angoran har fått ungar...!" Ungar!? Jaha, jag hade parat henne igen alltså. Går å kollar å vad ser man... 4 döda ungar utspridda i buren, 4 levande utspridda. Rädda det som räddas kan! Så nu har jag 4 ungar nere i köket igen... Vet inte vad jag gör med min angora, andra gången hon gör så här...! Just nu lever hon farligt!

Idag ska vi till Borlänge igen...! Jäkla flängande. Men det blir så sommartid, då är vi mer borta än hemma. Å snart blir det semester också, då blir det ännu värre. Då skulle man nästan kunna hyra ut huset, hihi.

Får se vad det blir för mat ikväll då...! Är nog en vecka sen jag lagade mat sist, skam på torra land!

Orkar inte lägga in några bilder från helgen, de alla finns ju på Facebook redan så sitta å försminska över 100 bilder känns inte så roande.

Men nu har jag fått till ett inlägg ialla fall, alltid nåt!

Nu ska jag ner å kolla till tvättmaskinen, den verkar oroväckande tyst...!

Ha en fortsatt bra dag kära kommenterare!

Kramar// SuZZie

Vet inte hur många gånger jag har varit på väg att blogga men mitt i alltihopa bara tappar jag lusten å allt hamnar i utkastet istället...

Men jag jobbar på saken, bara så ni vet. Det kommer när det kommer!

Kramar// Suzzie

Pulade med ett inlägg igår, men fick aldrig iväg det så jag raderade det nyss å börjar om på ett nytt inlägg.

Soligt idag, men inte direkt varmt...

Helgen var helt okej. Lördan jobbade man först. Sen vart det skogen några timmar, där plockade vi TVÅ fästingar på Pantera inom 1 minut!!! Vafan, i vanliga fall får man vara glad om man får dra loss EN fästing om året liksom, om ens nån. Å nu TVÅ på samma minut. Inte bra inte!!

Mycket skit nu... Älgflugor, fästingar, huggormar, flugor som sprutar larver å dvärgbandmask. Flytta till stan kanske? Nej fan, hellre dog jag. Förstår inte hur man kan välja att bo bland betong och asfalt, fy satan vilket tråkigt liv!! Och ja, jag vet vad jag snackar om efter att ha bott några år några meter från E4:an. ALDRIG mer säger jag bara!!!

Det här, det här ÄR livet. Där jag bor sen 8 år tebax: Natur, grönt och djur!   

Jaha, där gled man lite utanför ämnet såg jag nu, hihi.

På lördag kväll vilade vi lite så vi skulle orka me resten av kvällen. Skulle ju till Parken, hade fått gratisbiljetter från jobbet. Å Casanovas skulle spela.

Kom till Parken vid 23:20. Träffade lite känt folk. Hade allmänt trevligt! Parken stängde kl.01 så då begav vi oss hemåt. Ut me dogsen. Å sen nanna vid kl.02

Söndag morgon kom, och gick...! Vaknade  12:40!!!! Har typ aldrig hänt tidigare...! Hade väääärldens skallebank när jag vakna, EN Ipren, den tog jag. Snart därefter fick Per skallebank, men han fixade sig ur det bra ändå. Klockan gick. FAN, skulle ju till Mossel och könsbestämma kaniner kl.14, panik! Och klockan 15 skulle folk komma å köpa kaninungar. Panik!

Så jag skippade Mossel, kämpade bort skallebanken istället. Till slut vart jag av med den, sköööönt!

Klockan blev 15, in på gården kommer (svider att säga det men...) en skapligt snygg BMW 520d touring...! Efter mycket om och men kunde ungarna bestämma sig vilka två kaninungar de ville ha, å så skulle jag gå och stoppa in kaninerna i deras baksäte. Vi har beige skinninredning, men de hade BEIGEBEIGE skinninredning...! Å det lukta nyyyy bil, åååååå mumma! Jaja, nog om den fuuuula BMW:n   

Vid kl.16:30 pallrade vi oss till jobbet, segt värre. Å sen var typ söndan över och måndagen kom.

Å sen var måndan över å nu är det tisdag och bara 2 dagar kvar!!!

Igår var vi till lilla sandtaget med Lyqz & Pantera. Jag tog lite bilder:

Ja, det var allt på mina guldungar   

Nä, om man skulle klura klart på nästa inlägg tro...? Kommer svida för vissa, men kännas skönt för mig att äntligen få säga vad JAG KÄNNER... Den riktiga SANNINGEN...!

Sen tror jag att jag kilar iväg och jobbar, slipper jag ta hela skiten imorrn. Men vi får se.

Ha en fortsatt trevlig kväll kära kommenterare!

Kramar// Suzzie   

Jaha joho, då var det fredag igen då, hualigen så fort det går. Bra på ett sätt och mindre bra på ett annat sätt. Bra för då är det snart 23 juni och mindre bra för då är det snart jäkla höst och vinter.

Igår var vi som sagt till Mora igen för att grytträna Pantera. Och tack vare bästaste Lotta så vart det lite bilder! Tuuuuuuusen tack söta Du!!!   

Lägger in bilderna, oförminskade:

Jag är grymt nöjd med henne även denna gång! Inte för feg och inte för het, helt lagom   

Hon var runt i gångarna utan problem, gången me vatten fick hon övertalas lite men skam den som ger sig. Där skulle Lotta ha varit me med kameran för jäklar så söt hon var när hon trampade sig genom vattnet, hihi.

Hon bryter lätt och det uppskattas!

Nä, jag tror verkligen på den här tjejen. Hon gör mig bara stoltare för varje vecka som går, i både det ena och det andra.   

När vi kom hem tog vi sista kvällspromenaden. Pantera fick som vanligt vara lös bakom ICA, och lyssnade bättre än någonsin, gullungen!

Å när vi kom hem från promenixen så fotade Per Pantera som hoppade upp å satte sig på en... ja va fan heter det då? Skitsamma, det skulle ialla fall föreställa en stubbe i skogen, haha. För att träna hennes balans och koncentration!

Sötungen min!!   

Nä, ner å kolla tvättmaskinen tro. Se om fatboysöverdraget är tvättad...! Eller om tvättmaskinen har krånglat igen...?

Nejdå, den här gången skötte den sig så nu var jag ut och hängde ut fatboysöverdraget. Å där ute vid syrenbusken satt en skatunge som inte kunde flyga...! Bäst för den att den är rapp i benen om jag släpper ut Pantera på gården... *host*    Gillar inte skator! De låter illa, de snor och de skiter överallt!!

Annars då? Jofan, bara fint. I eftermiddag ska vi till Borlänge en snabb vända. Måste till Transportstyrelsekontoret. Tydligen nå knas me ägarbytet me Blåa Faran. På tal om Blåa Faran, snubben ringde igår när vi var på väg till Mora, nu går saaben igen    Han hade bytt turbo å nu gick han som en klocka igen! Å den där från Gävle försökte nog blåsa oss en smula "ja det här ser inte bra ut, man måste byta motor. Du får 6000:- för annars passar det inte min budget" och vi sa nej tack och sen var han historia. Sen hörde han från Säter av sig, gav oss det vi ville ha, böt turbo och sen gick han igen. Jo jag tackar jag   

Så det känns kul, att han går igen. "Byta motor" ja tjena, haha.

Jaha nähä. Nu har jag inte haft min fikarkompanjon på morgonkvisten på typ 2 veckor, skitledsen är jag... snyft... Men men, bara gilla läget och dricka sitt kaffe helt själv... *piiiiik*

Ont i huvet börjar jag få igen också, orka!!

Ska ta en kik på gården och se om skatungen har vågat sig in på våran gård igen   

Nä, den här gången klarar han sig, tur för han!

Nä, om man skulle ta en sväng me snabeldraken igen kanske? Ja, så får det bli. Men först lite frulle.

6 dagar kvar!!!   

Ha en trevlig helg kära kommenterare!

Kramar// SuZZie

Idag är det ingen vanlig dag igen...! För idag fyller min älskade lilla moster Päivi år!!!! GRATTIS ännu en gång världens BÄSTA moster, ÄLSKAR Dig!!!      

Ikväll ska vi till Mora igen och träna Pantera i gryt med riktig grävling. Jag hoppas av hela mitt lilla hjärta att hon sköter sig lika bra som sist, fast helst ännu bättre, hihi. Och ikväll blir det bilder för jag får mig en privat fotograf   

Är inte den som lånar ut min kamera, men jag känner mig toooootalt hellugn av att lämna ut den till världens BÄSTA Lotta Nygårds, ni vet hon den där som är världens GRYMMASTE på hundar!!!   

För den som mot förmodan har missat vem denna underbara människa är så kan ni kika här: http://lottaoleia.hundbenet.se/   

Klicka gärna på bilderna så blir de bättre   

GRYMMASTE paret i världen   

Och min kung kommer bli överlycklig ikväll när han får träffa sin Lotta igen, han avgudar henne   

Och ikväll ska även min kung få träffa sin drottning Leia igen   

Nä, om man skulle hänga tvätt kanske så de tänkta kläderna för ikväll hinner torka.

Ha en fortsatt bra dag kära kommenterare!

7 dagar kvar tills vi åker upp till Härnösand   

Kramar// Suzzie